Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle, hetvägg – kärt barn har många namn

Semlor finns dokumenterade i Sverige från slutet av 1600-talet. Ordet semla kommer från det latinska ordet simila som betyder det finaste mjölet eller vetemjöl. Semlan kallas också fastlagsbulle och fettisdagsbulle. Om man äter den med varm mjölk så kallas den hetvägg.

I Sverige äts ca 40 miljoner semlor varje år. Numera börjar semlor säljas redan runt nyår. Förr åts semlan endast i samband med fastan, det vill säga 40 dagar före påsk. I kristen tradition föregicks fastan av tre festdagar som kallas fastlagen. Då var det ett sätt att äta upp sig innan den 40 dagar långa fastan. Fastlagen avslutas med fettisdagen – den dag då man åt fastlagsbulle/fettisdagsbulle/semla.

Från början var semlan en vetebulle men har sedan utvecklats till ett bröd med både fyllning och kryddor. Sedan mitten av 1900-talet är mandelmassa och vispad grädde den gängse fyllningen. Ofta är vetebullen kryddad med kardemumma. Det var också på 1950-talet, då ransoneringarna efter andra världskriget upphörde, som semlan blev vanlig på svenska konditorier. Men ve den konditor som på 1950-talet bakade och sålde semlor innan fastan började. Då straffades konditorn med böter, så kallade semmelböter. Semlan fick inte säljas och ätas förrän på fettisdagen och därefter endast på tisdagar under fastan. Vän av ordning tar sig numera för pannan då semlor kan dyka upp på konditorier redan annandag jul.

Semlor kan vara både farliga och ytterst välgörande. Svenske kung Adolf Fredrik var så förtjust i semlor att ett omåttligt intag av dessa – i kombination med en mängd annan god mat – resulterade i hans död år 1771. Mästerdetektiven Ture Sventon (från sagoböckernas värld) har en helt annan erfarenhet. Temlor (detektiven läspar och kan inte säga semlor) gör bara gott för både kropp och knopp samt underlättar lösningen av mysterier. Ture Sventon har dessutom turen att favoritkondiset ”Rosas konditori” bakar dem året runt. Inga semmelböter där inte!

Elisabet Lindholm