Få drycker är så förknippade med juletid som glögg. Att dricka varmt kryddat vin har dock anor långt bak i tiden. Man drack kryddat vin redan i det gamla Grekland. Romarna sötade sitt vin och smaksatte det bland annat med kryddor och blommor. Under medeltiden var kryddvin mycket populärt i Europa. Kryddorna ansågs hälsobringande, men kunde också dölja dålig smak på vinet. Gustav Vasa var mycket förtjust i en blandning av rhenvin, socker, honung, kanel, ingefära, kardemumma och nejlikor. Erik XIV:s favoritdryck innehöll förutom vin och kryddor även mjölk.

Ordet ’glögg’ kommer av glödga, som betyder uppvärma. Benämningen glödgat vin möter vi för första gången i Sverige 1609. På kontinenten lämnade man på den här tiden bruket att dricka vinet kryddat, men i Sverige levde det kvar. Kanske var det just för att vinet hade en lång väg till Sverige och smaken därmed försämrades som man fortsatte att krydda vinet.

I en kokbok från 1827 finns följande recept på Glödgat win: ”Vanligt rödt win uppkokas med något muskotblomma, kanel och kryddnejlikor, jämte nödigt socker och antändes. När det slutat brinna, silas det och drickes varmt.”
I mitten av 1800-talet börjar vi mer allmänt träffa på benämningen glögg i svenska kokböcker. Man kan läsa hur man gör såväl ”Vanlig glögg” som ”Katarrh-glögg”. Den senare är en dryck som innehöll både lakritsrot och islandsmossa. Den sades bota hosta och skulle drickas på förmiddagen.

I gamla kokböcker under rubriken glögg finns även recept på brûlot. Den från början franska drycken brûlot består av cognac, som upphettas och antänds. Över brûlotpannan läggs ett halster, på vilket toppsocker får smälta i värmen från lågorna. Brûlot kom ibland att kallas cognacs-glögg.

Under 1890-talet blev glöggen en svensk jultradition med spridning i allt vidare kretsar. Varje vinhandlare med självaktning hade sin egen blandning, som såldes på butelj med fantasifulla etiketter, ofta med tomtemotiv. J.D. Grönstedt & Co var en av de mest kända vinhandelsfirmorna i Stockholm. I deras vinglögg ingick flera olika viner som blandades med sockerlag, russin, sötmandel, kanel, kardemumma, nejlikor och ibland vanilj.

Glöggsäsongen är kort men intensiv. Varje år säljs i juletid mer än 2,5 miljoner liter glögg på Systembolaget. Inte så konstigt kanske. Doktor Hagdahl skrev i sin kokbok redan 1879: ”Intet lyckadt slädparti kan undvara denna angenäma dryck, som af mången blifvit befunnen meget tilltalande.”

I Sverige finns glögg i olika alkoholstyrkor: vin- och starkvinsglögg samt alkoholfri glögg.

Vinglögg ska hålla en alkoholhalt på minst sju volymprocent och vara tillverkad på rött eller vitt vin. Ingen annan alkohol får tillsättas. För att få kallas vinglögg ska drycken vara sötad med naturliga kolhydrater, till exempel rörsocker, sirap, druvmust eller honung. Syntetiska sötningsmedel som stevia får inte användas, därför finns inte sockerfri vinglögg till försäljning på Systembolaget. Sockerfri glögg (alkoholfri) finns dock i svenska livsmedelsaffärer. Vinglögg är inte lika hållbar som starkvinsglögg, men brukar kunna hålla sig till kommande säsong.

Starkvinsglögg får innehålla tillsatt alkohol eller destillat tillverkat på druvor eller druvrester, till exempel konjak eller annan brandy.
Starkvinsglögg, även öppnade flaskor, klarar flera års lagring tack vare sin höga alkoholhalt och att glöggen är söt. Om det bildas fällning av kryddor och färgämnen går det bra att sila bort. När glögg lagras minskar kryddigheten och glöggen får mer karaktären av starkvin.

I Sverige har även utbudet av alkoholfri glögg har ökat kraftigt på senare år. Den traditionella stilen med smak av kanel, kryddnejlika och avalkoholiserat rödvin dominerar.

Kanel och kryddnejlika är de viktigaste glöggkryddorna men även kardemumma, ingefära, muskot och pomerans är vanliga. Under de senaste åren har glögg smaksatts med såväl choklad och kaffe som chili och lavendel. Det allra senaste är kolsyrad glögg och glögg smaksatt med gin tonic.
Glögg dricks oftast varm men kan också drickas kall. När du värmer glögg bör den inte bli varmare än 78,3 grader, vilket är etanolens (alkoholens) kokpunkt.

I Sverige och Finland serveras glögg ofta med russin och mandlar. Som tilltugg väljer man gärna pepparkakor eller lussekatter. En nyare tradition är att njuta grönmögelost till glöggen. I Danmark är det traditionella glöggtilltugget små bollformade pannkakor, som serveras med florsocker och jordgubbsmarmelad. I Norge dricker man glögg till ris à la malta.

Det är inte bara i Norden vi dricker varmt vin med kryddor och socker. En lättare och torrare motsvarighet i tysktalande länder kallas glühwein. I Storbritannien säger man mulled wine, i Italien vin brulé och i Frankrike heter det vin chaud.