Mors dag har gamla anor i folktraditionen, framför allt i England. Midfastosöndagen, den fjärde söndagen i fastan, kallades i början av 1600-talet för Mothering Sunday – morfiraredagen. Från början betydde det att man skulle besöka sin församlings ”moderkyrka”. Så småningom övergick firandet till det mer familjära. Redan under 1600-talet etablerades en sed i England att utflugna barn hälsade på sina föräldrar på midfastosöndagen. Även i övriga Västeuropa fanns traditionen att hålla familjefest på våren.

Den moderna Mors dag initierades i USA i början av 1900-talet av läraren Ann Jarvis som ville hedra sin egen mamma. 1914 bestämde USA:s president Wilson att Mors dag skulle firas den andra söndagen i maj. Dagen blev en officiell helgdag i USA:s almanacka.

Mors dag instiftades i Sverige 1919 på initiativ av författaren och kvinnosakskvinnan Cecilia Bååth-Holmberg efter den amerikanska förebilden. I ett litet häfte kallat ”Mors dag” som gavs ut 1920 fanns ett antal instruktioner för hur dagen kunde firas:

1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
2. Mor hälsas om morgonen med sång av barnen.
3. Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.
4. Henne beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.
5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar.
6. Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahållas för mors dag.

På den tiden var det mycket ovanligt att en kvinna skulle få ledigt från hushållsarbetet, dessutom under en hel dag. Därför blev just befrielsen från hushållsarbete en viktig del av firandet.

Mors dag blev snabbt kommersialiserad. Köplusten till mor blev så stor och vinstgivande att köpmännen drev på inrättandet av en Fars dag. Mors dag har kritiserats just för att ha blivit ett ”affärsjippo” och för att befästa en traditionell könsrollsuppdelning.

I det svenska bondesamhället förekom inte några särskilda hyllningar av modern. Firandet av Mors dag fick dock snabbt fäste sedan det blivit en helgdag i andra länder. I Nordiska museets arkiv finns en berättelse från 1920-talets Småland, där Gertrud i Grimhult och hennes familj redan 1919 började fira mors dag. Gertrud smög upp tidigt den dagen och gick ut i hagen och plockade daggfriska blommor till kaffebrickan som hennes far gjort i ordning. Hon berättar: ”Jag plockade kattfot och käringtand, jag satte inte in blommorna i vas, utan jag sållade dem runt koppen på brickan.” Under dagen fortsatte sedan firandet och Gertrud berättar att mor aldrig behövde stå vid spisen. Mors dag var en fridag. I Grimhult, som var en genuin bondby, stod missionshuset i centrum och där hölls alltid morsdagsfest, tillägger Gertrud. Hon berättar också att den som hade en mor, mormor eller farmor på kyrkogården pyntade gravarna denna dag.

Mors dag är en av de största temadagarna ute i världen och firas i en stor mängd länder fast datumen är olika. I Sverige firas mors dag alltid den fjärde söndagen i maj. Det är sent på året jämfört med de flesta andra länder. Anledningen till det sena svenska mors dag-firandet anses bero på tillgången till blommor. I slutet av maj finns många olika blommor att plocka – och ge till mammorna – i hela Sverige.

I år, 2021, blommar gullviva, gökärt, viol och liljekonvalj samtidigt i Stockholmstrakten. För den mamma som är i Sverige just nu är kanske en bukett av dessa ljuvliga blommor den allra bästa Mors dags-presenten.

 

Elisabet Lindholm