Ärtor är en uråldrig kulturväxt och måltider bestående av rätter baserade på ärtor finns belagda redan från medeltiden.

Ärtor är lätta att odla och ger ett gott skördeutbyte. De kan skördas tidigt och ätas färska. Då är de fortfarande gröna och kan även torkas för senare användning. Om man väntar med skörden tills plantan börjar vissna ner så har ärtorna gulnat. Torkade gula ärtor är standardingrediensen i vår svenska ärtsoppa. Torkade ärtor går i princip att lagra hur länge som helst om de förvaras torrt och mörkt. Enkel att odla, lagra och dessutom billig gör det lätt att förstå ärtans popularitet genom historien.

I det medeltida bondesamhället åts olika former av gröt så gott som varje dag. Oftast kokades gröten av råg eller korn. Kål och rovor ingick även i den dagliga kosten liksom kokt, salt fläsk. Här blev ärtorna ett festligt alternativ som variation till gröten och tilltugg till fläsket. Att ärtsoppan eller ”ärtor med fläsk” blivit torsdagsmat i Sverige beror sannolikt på att fredagen under katolsk medeltid var fastedag. En sådan dag brukade föregås av en stadig festmåltid.

Av tradition serveras ibland varm punsch till ärtsoppa. Det finns ingen dokumenterad förklaring till detta, men troligen härstammar seden från 1700-talets officersmässar, där punschen sades minska ärtinducerade väderspänningar. Denna tradition upptogs av nationalromantiska studenter under slutet av 1800-talet då punsch var en populär dryck.

Ofta serveras pannkakor med sylt som efterrätt till ärtsoppa. Kanske beror det på att när ärtsoppa började serveras på restaurang så behövdes något mer än själva soppan för en komplett måltid som restauratören kunde ta skapligt betalt för.

Ärtsoppan är också förknippad med Erik XIV som var Sveriges kung 1560 – 1568. Erik XIV gifte sig med Karin Månsdotter som var ofrälse och av enkel härkomst. Det var inte vad som väntades av en kung på 1500-talet. En kung skulle gifta sig med en kvinna med kunglig eller adlig härkomst.
Erik XIV kungamakt hotades av hans bröder Johan och Karl. Troligen fanns konspirationer som ville störta Erik XIV, vilket bland annat medförde att han lät mörda tre män i ätten Sture. Brodern Johan använde sedan både ”Sturemorden” och Eriks giftermål med Karin Månsdotter (bland många andra skäl) för att störta Erik XIV från tronen. Johan utropade sig till kung Johan III. Erik hölls först fången men Johan III beordrade förmodligen till slut att han skulle dödas genom förgiftning. Historien säger att Erik fick ärtsoppa som var spetsad med arsenik och dog en kvalfull död. I slutet av 1950-talet skedde en gravöppning i Västerås domkyrka och medicinsk expertis undersökte Erik XIV:s kvarlevor. Undersökningen visade tydliga spår av arsenikförgiftning, men man fann inga spår av ärtor. Kanske hade arsenik istället blandats i vinet som Erik XIV drack sin sista kväll i livet. Men historien att Erik XIV förgiftades med ärtsoppa kommer nog leva vidare länge än, även om det saknas belägg för den.

Elisabet Lindholm, ledamot i SWEA Barcelonas styrelse